Det lönar sig att spara energi i offentliga byggnader, eftersom onödig energiförbrukning förutom extra kostnader för kommunerna eller staten också förorsakar miljöutsläpp från energiproduktionen. När energi sparas, tackar miljön och regionens ekonomi.

Man kan spara energi i offentliga byggnader med tekniska metoder, till exempel genom att koncentrera sig på sanering av byggnaden eller genom investering i energieffektiva anordningar o.d., men användarna av byggnaderna utgör också en stor resurs. Användarna av en byggnad påverkar i stor utsträckning energiförbrukningen och genom att fästa uppmärksamhet vid de små dagliga rutinerna kan man spara avsevärda mängder energi – utan investeringar och utan att man behöver pruta på komforten.

Det är inte svårt att spara energi och personalen behöver inte ha något tekniskt kunnande eller kunnande som anknyter till energi. Genom att fästa uppmärksamhet vid de dagliga rutinerna, såsom att släcka onödiga lampor, använda sparsamt med vatten samt hålla rätt rumstemperatur, uppnår man en stor inbesparing under ett år. Enni-applikationen ger tips om hurudana frågor det lönar sig att fästa uppmärksamhet vid och hur man genom små ändringar i de dagliga rutinerna kan spara mycket energi.

I offentliga byggnader kan man spara både el och värme, men det lönar sig också att se över vattenförbrukningen. Förbrukningen av varmvatten kräver energianvändning och det lönar sig inte heller i övrigt att slösa med vatten.

I värmeförbrukningen finns ofta en stor inbesparingspotential, eftersom utrymmena (eller delar av dem) i offentliga byggnader ofta är onödigt varma. Genom att justera temperaturen rätt sparar man mycket energi och pengar och dessutom är utrymmen med rätt temperatur också mera trivsamma och hälsosammare att använda. Inbesparingar kan åstadkommas även genom att sänka temperaturerna under de tider då ingen vistas i utrymmena. I allmänhet kan byggnadens personal inte ensam påverka värmeförbrukningen så mycket, utan här behövs de ansvariga för fastighetsskötsel – gårdskarl, vaktmästare, fastighetsskötare e.d. Genom samarbete kan man få mycket till stånd.

Personalen i byggnaden kan i allmänhet påverka elförbrukningen i rätt stor utsträckning. Genom att undvika onödig artificiell belysning dvs. genom att tända endast nödvändiga lampor och utnyttja den naturliga belysningen kan man under ett år spara mycket energi och pengar. Dessutom finns en stor inbesparingspotential i användningen av andra elektriska apparater: köksapparater, ventilation, datorer, övriga elektroniska apparater…

Möjligheterna för användarna av byggnaden att påverka vattenförbrukningen beror på byggnaden och dess användningsändamål, men ofta är det möjligt att minska onödig vattenanvändning avsevärt, när man fäster uppmärksamhet vid detta.

I energibesparingsprojektet är målet inte att spara så mycket energi och vatten som möjligt genom att pruta på säkerheten och trivseln, utan syftet är uttryckligen att minska ONÖDIG energianvändning. Utrymmenas säkerhet, sanitära förhållanden, förenlighet med användningsändamålet samt trivsel har alltid första prioritet!

Det är oerhört viktigt att få med såväl användarna av byggnaden som representanterna för kommunen, särskilt den organisation i kommunen som ansvarar för fastigheter (till exempel tekniska sektorn eller motsvarande). Kommunen har uppgifter om byggnadens energiförbrukning och kostnader, och organisationen som ansvarar för fastigheten är tack vare sin sakkunnighet en utomordentlig samarbetspartner i energibesparingsprojektet. Fastän man inte egentligen skulle koncentrera sig på tekniska förbättringar eller sanering i projektet, kan man genom små justeringar och servicearbeten många gånger få till stånd förvånansvärt mycket. Kommunens representant kan utnämnas till ”ansvarig för energiförbruknings- och kostnadsuppgifter” i projektet.

När man koncentrerar sig uttryckligen på energibesparing som åstadkoms genom rutiner för användarna av byggnaden, är det förstås nödvändigt att få en personal som verkar i byggnaden för att förverkliga projektet. Ifall personalen inte är intresserad av att spara energi, förbinder den sig inte heller till projektets mål och då lönar det sig inte att inleda projektet. I få arbetsgemenskaper får man med alla medlemmar i personalen i ”energitalkot”, men det räcker att man hittar en engagerad och aktiv kärngrupp.

Energibesparingspotentialen beror i synnerhet på vilken storlek och skick byggnaden i fråga har och om där har gjorts energisparåtgärder tidigare. Ifall man inte gjort någonting förut, finns det naturligtvis en större inbesparingspotential. Om man däremot redan länge eftersträvat energibesparing i byggnaden, kan det vara utmanande att pressa fram extra procent. Eftersom man i Enni främst koncentrerar sig på sådana projekt där man inte strävar efter att spara energi, t.ex. genom energieffektiva investeringar, utan snarare genom att påverka verksamheten hos användarna av byggnaderna (information, aktivering, motivering), är det allra viktigaste personalens intresse och engagemang. Ifall personalen är engagerad och strävar mot samma mål för att förändra gemenskapens rutiner, uppstår det säkert inbesparingar. Utan en aktiv personal lönar det sig inte ens att starta ett energibesparingsprojekt av detta slag.

Till exempel fastigheternas ägare (kommunerna, staten) drar nytta av offentliga byggnaders energibesparingsprojekt, eftersom de sparar pengar. Ifall man kommit överens om att en del av de sparade pengarna återförs till användarna av byggnaderna, drar också dessa nytta av projektet. Som inspirationskälla för Enni-applikationen har exempelvis fungerat s.k. 50/50-projekt, där kommunen/staten får hälften av de sparade pengarna. Den andra hälften ges som tack åt användarna av byggnaden, som har ansträngt sig för att åstadkomma en energibesparing. I vanliga fall får inte användarna som individer pengar, utan beloppet ges till skol- eller arbetsgemenskapen. Till exempel en skola kan med dessa pengar skaffa något nödvändigt eller roligt som används av hela skolgemenskapen: klätterställningar, redskap för gårdsspel, brädspel, läromedel… eller ordna en fest. I andra slags offentliga byggnader kan arbetsgemenskapen besluta om att skaffa bekvämligheter till gemensamma utrymmen eller placera pengarna för gemensam rekreation.

Eftersom man i Enni-applikationen särskilt koncentrerar sig på sådana energibesparingsprojekt, där användarna av byggnaden och deras ändrade rutiner är i huvudrollen, lämpar sig sådana byggnader bäst för projektet där användarna av byggnaden har en betydande roll i energiförbrukningen. Särskilt grundskolor och daghem är verkligt bra byggnader för att förverkliga energibesparingsprojekt: personalen och barnen får tillsammans mycket till stånd. Arbetet med att spara energi som är riktat till barn och ungdomar är särskilt fruktsamt, eftersom de lätt blir engagerade. Genom att lära barn och unga överför man dessutom många gånger goda vanor även till deras hem och åstadkommer sålunda mera omfattande och långvariga förändringar för miljön. Andra lämpliga arbetsgemenskaper är till exempel bibliotek, museer, idrottshallar och kontor.

Energibesparingsprojekt kan genomföras i alla byggnader. Uppföljningen av energiförbrukningen är dock en viktig motivationsfaktor i dylika projekt, eftersom man med dess hjälp ser hur mycket sparåtgärderna som gjorts i byggnaderna påverkar energiförbrukningen. Ifall man kommit överens om att dela de sparade pengarna på något sätt (till exempel hälften åt kommunen, hälften åt byggnadens användargemenskap), är det även viktigt att kunna följa med byggnadens energiförbrukning under projektet och jämföra den med byggnadens tidigare energiförbrukning, så att inbesparingarna ska kunna räknas ut på ett tillförlitligt sätt.

• Uppgifter om energiförbrukningen är tillgängliga på månadsnivå minst tre år bakåt i tiden innan projektet inleds
• Uppgifter om energiförbrukningen är tillgängliga månadsvis under hela den tid då projektet genomförs
• I byggnaden har inga större ändringar gjorts vad gäller energiförbrukningen gärna under minst tre år innan projektet inleds (t.ex. grundlig renovering, investeringar och reparationer som inverkar på energiförbrukningen) och inga sådana är under planering under den tid då projektet genomförs
• I byggnaden har inte hänt något annat betydande med tanke på energiförbrukningen (t.ex. problem med inomhusluft, vattenskador) gärna under minst tre år innan projektet inleds
• I byggnaden har inte skett några betydande ändringar av dess användning (till exempel ändring av användningsändamål, betydande ändringar av användarantal eller användningstider osv.) helst under minst tre år innan projektet inleds, och sådana är inte heller under planering under den tid då projektet genomförs
• Den bästa energibesparingspotentialen har förstås sådana byggnader vars energiförbrukning är relativt stor

Förenklat kan man säga att de bästa byggnaderna för energibesparingsprojekt är sådana byggnader där situationen är tämligen stabil innan projektet inleds och den förutspås även förbli stabil under den tid då projektet genomförs. Vissa saker kan man förstås inte förutse – till exempel vattenskador. Ifall något sådant inträffar under projektet, förstör det emellertid inte projektet och inte uppföljningen av dess resultat. Härvid kan man sträva efter att så exakt som möjligt bedöma effekten av en dylik händelse och beakta den då man utvärderar resultaten av projektet. Till exempel på basis av effekten och driftstiderna för de apparater som används för torkning av vattenskadan kan man beräkna den extra elförbrukningen. En sådan förbrukning kan vid utvärdering av projektets resultat dras av från byggnadens förbrukning, eftersom användarna av byggnaden inte har kunnat påverka den.

Energibesparing är dock alltid nyttigt, fastän man inte så exakt kan följa med resultaten av projektet. Så om viljan finns, rekommenderar vi att man genomför energibesparingsprojektet i vilken byggnad som helst!

• Grunda ett energibesparingsprojekt och bjuda in kommunen och personalen i den byggnad där projektet ska genomföras
• Fylla i basuppgifter om byggnaden, dess tidigare energiförbrukning samt målsättningar för projektet
• Ingå ett avtal mellan kommunen och användarna av byggnaden för att genomföra energibesparingsprojektet och eventuellt komma överens om hur de sparade medlen ska fördelas
• Beräkna på basis av byggnadens tidigare energiförbrukning referensvärden som energiförbrukningen under projektets gång jämförs med
• Genomföra projektets uppgifter med hjälp av en färdig uppgiftsstomme, tips och material
• Föra dagbok över åtgärder som gjorts i projektet och överenskomna frågor samt över ändringar i byggnaden och användningen av den
• Följa med energiförbrukningen i byggnaden månadsvis under hela projektets tid och hålla er up-to-date om hur projektet utfaller
• Beräkna vid varje verksamhetsårs slut de inbesparingar som uppkommit i energi och pengar.

Det är helt avgiftsfritt att använda Enni-applikationen. Ifall ni önskar koordinering eller utbildning i att genomföra energibesparingsprojektet och/eller använda Enni-applikationen, ordnar Vasa universitet gärna sådan och ger ett anbud i enlighet med era önskemål. Avgiftsfri handledning kan vi tyvärr inte ordna.

Man har strävat efter att göra Enni-applikationen användarvänlig och enkel att använda och applikationen vidareutvecklas hela tiden. Användning av applikationen kräver inga licenser eller nedladdning av programvara, utan applikationen kan användas av vem som helst via en webbläsare. Du hittar länken från menyn ovan eller klicka här för att gå vidare till applikationen – applikationen är färdig att användas!

Enni är avsedd till exempel för statens eller kommunens byggnader (såsom skolor, museer, bibliotek, idrottshallar, kontor…), men i praktiken kan den lika väl användas av olika företag.

Vasa universitet har deltagit i två stora EU-projekt, där man strävade efter att åstadkomma energibesparing i offentliga byggnader genom att använda en 50/50-metod, där de uppnådda penningvinsterna delas på hälften mellan kommunen och användarna av byggnaden. Det första av dessa projekt var ”Euronet 50/50” (2009–2012), i vilket deltog 9 länder (Finland, Spanien, Portugal, Tyskland, Ungern, Italien, Polen, Slovenien och Grekland) och över 50 grundskolor. Från Finland deltog 5 grundskolor (2 från Vasa, 2 från Seinäjoki och 1 från Laihela). I projektet uppnåddes lysande resultat och finansiering beviljades även för ett fortsatt projekt ”Euronet 50/50 max” (2013–2016), i vilket deltog 13 länder (Finland, Spanien, Tyskland, Italien, Polen, Slovenien, Grekland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Kroatien, Cypern och Österrike) samt över 500 grundskolor och över 50 andra offentliga byggnader. I detta projekt deltog 19 grundskolor från Finland (7 från Helsingfors, 9 från Esbo och 3 från Ijo) samt en annan offentlig byggnad (Vasa stadsbibliotek).

Projektet visade på att de offentliga byggnaderna har en enorm energibesparingspotential, som det absolut lönar sig att utnyttja. Alla kommuner som deltog från Finland beslutade att fortsätta den s.k. 50/50-verksamheten i sina skolor, daghem och/eller andra offentliga byggnader självständigt också efter att projektet avslutats. Även i övrigt har det kommit förfrågningar från olika håll i Finland om hur man genomför ett dylikt energibesparingsprojekt och intresset verkar vara stort.

Vi på Vasa universitets Levón-institut konstaterade att genomförandet av offentliga byggnaders energibesparingsprojekt ska göras så enkelt som möjligt för såväl kommuner/staten som användarna av byggnaderna. 50/50-konceptet är bra och fungerande, varför det skulle vara ett slöseri med resurser ifall varje kommun var tvungen att uppfinna hjulet på nytt. Således samlade vi alla de verktyg som behövs för att genomföra energibesparingsprojektet i en applikation, varvid all information när som helst finns att tillgå för alla dem som deltar i projektet.

Basversionen av Enni-applikationen utvecklades i ansvarsenheten ”Energia ja aluekehittäminen” (Energi och regionutveckling) vid Vasa universitets Levón-institut som ett projekt 1.8.2015–31.12.2016. Detta projekt kallat ”Fifty/Sixty – Lisäarvoa energiansäästöstä” (Mervärde genom energibesparing) finansierades med delfinansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), som beviljades av Österbottens förbund. Dessutom finansierades projektet av Vasa stad, Jakobstad stad och Vasa universitet. Som ett resultat av projektet uppkom en fungerande applikation. Vasa universitet ansökte om ett fortsatt projekt ”Enni – energiansäästösovellus julkisille rakennuksille” (Enni – energibesparingsapplikation för offentliga byggnader) för att vidareutveckla applikationen samt för pilotanvändning, lansering av den och för att informera om den. Även detta projekt är finansierat av ERUF, beviljat av Österbottens förbund och dessutom finansieras projektet av Vasa stad, Närpes stad, Pedersöre kommun och Vasa universitet. Projektet avslutas 30.4.2019.

Enni-applikationen vidareutvecklas i ett projekt, som inleddes 1.6.2017 och avslutas 30.4.2019. Detta projekt ”Enni – Energiansäästöä julkisissa rakennuksissa” (Enni – Energibesparing i offentliga byggnader) utförs med finansiering av europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), som beviljats av Österbottens förbund. Dessutom finansieras projektet av Vasa stad, Närpes stad, Pedersöre kommun och Vasa universitet.

• Att lansera Enni-applikationen för offentliga byggnaders pilotanvändning, samla in respons från pilotanvändarna och utveckla applikationen vidare utgående från den mottagna responsen
• Att utarbeta en strategi för kommunikation och marknadsföring för att sprida applikationen och genomföra den för att öka kunskapen om applikationen och inspirera till användning av den
• Att planera och förverkliga nya egenskaper hos applikationen, vilka har konstaterats vara nödvändiga under den första utvecklingsfasen av applikationen.